Hemma

Har nu varit hemma i Jämtland i 1,5 vecka. Det är skönt att vara hemma, träffa familjen och alla gamla vänner som bor kvar här. Men det är inte bra frid och fröjd. For a fact: är man hos sina föräldrar för länge så verkar dom glömma bort att man nu är vuxen och nu lever ett annat liv än när man var tonåring, du måste ditt å datt. "Du borde raka dig för det tycker jag" och liknande. Och andra saker som man helt plötsligt måste bli påmind om att göra för att man verkar tydligen efter dn vecka hemma inte kunna ta hand om sig själv. 

Den andra delen är att hela mitt "förra liv med en livspartner" finns här och det är lite svårt att smita förbi det på ett litet ställe som Jämtland är. Det väcker väldigt  mycket känslor som både är obehagliga och jobbiga. Varför kan man inte bara få må bra och vara nöjd med sitt liv utan att massa känslor och funderingar på vad man vill och hur man vill ha sitt liv ska komma och lägga sig i, framför allt så är känslorna väldigt jobbiga och "onödiga".

Men nu den 15/6 så är det åtminstone pappas födelsedag och om en vecka börjar två veckors antagningsprover som helt kommer att bestämma hur framför allt mina närmsta 3 år och dessutom ett mångårigt yrkesliv efter det kommer att se ut. 

Det var allt för mig denna tidiga morgon. Så det är nog bäst man tar och försöker sova lite innan man blir väckt som om man vore 12 igen...